Ja nu till det senaste ang Sirrahs knölar som jag misstänkte var juvertumörer. Vid första besöket så kände veterinären tre knölar. Vi bokade en tid den 7 november för att se om mjölkproduktionen avtagit då man ogärna vill skära i juver som är aktiva pga ökade komplikations risker. Sagt och gjort vi åkte tillbaka den 7 för en koll. Vid denna koll had de tre knölarna reducerats till bara en. Vilket ju var goda nyheter och trots att vetten tyckte att det fortfarande var lite för mycket vätska i juvrena  så vi behöll operations datumet den 13 november. Döm sedan av min förvåning när jag går ut till kassan för att betala och detta besök var avgiftsfritt. Wow!!!

Nåja efter massor av vånda och oro så var det då den 13 november och vi åkte till vetten för operation. Vi fick först träffa en djurskötare som tog lite uppfifter.

När hon sedan säger att vi ringer när vi är klara och bestämmer en tid när du kan hämta henne och jag säger att nej jag kommer så fort hon är ute från operation och sitter med henne här tills vi kan åka hem,  ser hon ut som ett levande frågetecken och säger: Är hon orolig utan dig?  Nej svarar jag men jag är orolig utan henne. Jag frågar då hur lång tid operationen beräknas ta och om Sirrah ska opereras först? Hon svarar att de inte bestämt någon ordning och att operationen tar ca 20 min.  Är det inte lite konstigt att man inte gjort upp ett schema för operationerna då jag ju bokat för flera veckor sedan? Men men vad vet jag.

Efter en liten stund så kommer veterinären in. Hon läser lite journalen och säger sedan ok det var några knölar i juvret som vi skulle ta bort. Du är medveten om riskerna med att bara ta bort knölarna.

Jag blir lite konfunderad och frågar hur menar du nu?

Jo säger hon vi vet ju inte om de har spridit sig.

Ja men säger jag om det ser fult ut när du öppnar så utgår jag ifrån att du tar så mycket som behövs dvs attdu gör en bedömning om det nu ser annorlunda ut än vad vi först trodde.

Hon svarar att visst om det ser fult ut men ibland ser man ju inte om det spridit sig. tar vi bara knölarna och sedan skickar de på analys och får svar att de är elakartade så måste vi ju söva en gång till.

Ja det är jag medveten om men jag tänker inte utsätta min hund för ett jätte stort ingrepp om jag inte behöver säger jag. För om de nu inte är elakartade så behöver vi ju inte göra något mer eller hur?

Hon har nu blivit lite störd över att jag inte köper hennes argument rakt av. Hon övergår nu till att undersöka Sirrah och efter en liten stund frågar hon mig vart knölen sitter. Jag är ärlig och säger att sedan första besöket har jag inte klämt på juvren då den första vetten sagt att detta skulle leda till ökad mjölkproduktion och sedan frågar jag står det inte i journalen??

Jo svarar hon men jag kan inte känna någon knöl.

Ehhh va finns ingen knöl ?

Nej säger hon och jag kan inte operera om jag inte hittar någon knöl. Hennes rekommendation är att känna igenom juvrena om två veckor när mjölkproduktionen helt avtagit och om jag känner någon knöl då återkomma.

Så jag tar med mig min lilla lurvenpajsare och åker hem.

Känner som sagt var en enorm lättnad att knölarna är borta.

För ett tag sedan gjorde jag en ny bekantskap i bokhyllan. Jag hade lånat två CD-böcker skrivna av författaren Jan Mårensson, dels, Den kinesiska trädgården och Safari med döden. Jag varförvänasfull då det alltid är spännande att ta sig an en ny förfttare tycker jag. Jag började med Den kinesiska trädgården då var ett extra bonus med den då det var författaren själv som var uppläsare. Jag gillar när författarna läser sina böcker det ger ett extra djup tycker jag. Men detta var katastrof. Jag hade super svårt att höra vad han läste plus att det var sååååå långrandigt innan han kom till sak. Jag gjorde något som jag ytterst sällan gör. Jag slutade att lyssna!

Men skam den som ger sig. Jag hade ju en andra bok av författaren så jag tog mig an den. Nu var ju mina förväntningar inte speciellt höga. Boken ifråga var helt ok. En lågmäld deckare utan en polis i hvudrollen utan det är en antikhandlare som står i händelsernas centrum. Boken har en lugn takt med ett bra språk men som sagt inte en klassisk deckare. 

Är den läsvärd?  Mitt beyg är ett nja.

I bland är Sirrahs matte inte den skarpaste kniven i lådan. 

För någon dag sedan upptäckte jag att Sirrah var väldigt kladdig kring ena ögat. Självklart rengjorde jag men det ville inte ge med sig så till apotekte och införskaffa Noviform. Har behandlat två gånger om dagen och det verkar ge med sig vilket är bra. Nu till rubriken. Jag har som sagt behandlat morgon och kväll. Och på kvällen efter sista kissrundan utom i går då jag av någon jävla konstig anledning satte i salvan vid 8-tiden. Tänkte inte med på de utan vid 11 tiden tar jag ut Sirrah för sista kissen. Vi hann knappt utanför porten förens Sirrah började muffa och morra mot en soptunna och under rundan fortsatte hon med detta och när vi mötte en man som var lite överförfriskad tog Sirrah till det stora artelleriet och skällde ut honom efter noter. Jag blev helt paff!!! Vad hade hänt med min lilla plutta. Mannen tog dock inte illa vid sig då han var tämligen omedveten om vad som skedde i omgivningen utan han hade fullt sjhå att hålla sig i en någorlunda upprätt ställning och ta sig framåt. När vi passerat mannen tittade Sirrah upp på mig när jag i en lite bestämd ton frågade vad hon sysslade med? Då ser jag att hon är gul runt ögat. NOVIFORM!!! Ja det är inte lätt när man går runt och ser världen i ett gultskimmer då kan vad som helst te sig lite läskigt. Ja ja Sirrah fick lite godis som plåster på såret och matte skämdes.

Den 19 oktober var jag på uppfödarmöte genom SWTK.

Det började kvällen innan då Annika kom hit från Gävle och mellanlandade för våran vidare färd mot Gränna där mötet skulle gå av stapeln. En trevlig och ganska sen kväll blev det då vi har såååå mycket att prata om.

Nå jag upp i ottan på lördagen för att åka till Ekerö där vi mötte upp Per o Marianne. Nu drog vi vidare mot Gränna.

Det var flera punkter som skulle avhandlas på mötet och sedan skulle det vara en föreläsning om allergier av veterinär Katarina Varjonen.

Föreläsningen var bara så bra. När Katarina föreläste så sken hon som en sol när hon pratade om parasiter som orsakar klåda, när någon påpekade detta lite fint så sa hon att hon älskar parasiter för dessa går ju att bli av med och på så sätt bota hunden från sin klåda. Jag bjuder på tårta på kliniken varje gång jag hittar skabb och jag går gärna runt och visar upp mina små fynd! Tyvärr så är mina förevisningar inte uppsattade av alla. Säger hon med eftertryck samtidigt som ögonen glittrar av glädje.

Jag lärde mig massor!!!

Här kommer några snabb fakta:

Hormonella sjudomar kliar inte!

Om det ena föräldrardjuret har allergi så är risken 50% att avkomman oxå blir allergisk. Om båda föräldrarna är allergiska är risken 90% att avkomman oxå blir det.

Ungefär var 10:e hund har någon form av allergi.

Om man tittar i ett elektronmikroskop på hud tagen från en allergisk hund så ser man att huden blivit förändrad i sin uppbyggnad och detta gäller även från ställen där hunden inte kliat på hunden.

Födoämnes allergier debuterar från de att hunden är 3 mån till den är 3 år. Efter 3 års ålder är det extremt ovanligt med just denna typ av allergi.